fredag 14 september 2007

Välkommen till förorten!

Jag har skrivit en kort krönika i det senaste numret av FiB. För den som inte prenumerar på tidningen, kan krönikan läsas här nedan.
Kvällstidningarna har återigen ropat på vargen. Natten till måndagen den 6 augusti anlades ett antal bränder i nordöstra Göteborg. Det finns mycket att skriva om händelsen men det finns otaligt mer att skriva om de påföljande reaktionerna.

Frågan jag ställer mig är var jag ska börja. Ska jag skriva om det klasskrig som förts mot områden som Hammarkullen eller Bergsjön? Eller ska jag skriva om den förnedring som de boende upplever i sina dagliga möten med Sverige? Trakasserier från polispatrullen som flygs in en gång i veckan för att visa musklerna eller den totala avsaknaden av möjligheter till att leva ett värdigt liv – bristen på arbete, utbildning och bostäder? Jag tänker att utgångspunkten är för uppenbart. Det är precis vad du som läsare förväntar dig. Så jag vänder mig till Google.

Sökorden ”upplopp göteborg” genererar 296 000 träffar. De första femtio berör den augustinatten. Samma mantra upprepas, gång efter gång. Det är slående hur likriktad medierapporteringen i det här landet är. Det är förstås ett uttryck för det kranka privata ägandet. Det är också det uppenbara beviset på att Sverige, vare sig du accepterar det eller inte, är ett land som andas främlingsfientlighet och unken rasism. Som i Danmark där utvecklingen har gått betydligt längre, bär stora delar av det politiska etablissemanget och kvälls- och dagstidningarnas skandaljournalistik det yttersta ansvaret. I den mediala dramaturgin löper brottslighet, den plundrade förorten och bränderna i Lövgärdet längs med en och samma röda tråd. De är tre delar av samma fabricerade släktskap som dagligen bevisas för allmänheten. De är tre fenomen som vi får lära oss saknades innan invandrarpacket gjorde intrång i vårt vackra avlånga land. Gruppvåldtäkter, hustrumisshandel och anlagda bränder är inte saker vanliga svenskar sysselsätter sig med. I fallet Lövgärdet är det ett faktum att det knappast finns något behov av att gräva i förövarnas etniska härkomst. Den betingade reaktionen är att se genom fingrarna och skylla på de grånande höghusen på andra sidan motorvägen. Det är enklast så. Processen är så väletablerad och inövad att det snarare ska kallas en inneboende instinkt. Var ärlig mot dig själv och erkänn du har tänkt tanken. Jag kan trösta dig med att du inte är ensam, tyvärr.

Låt oss gå till botten med Lövgärdet, Angered och Hammarkullen. Göteborg är Sveriges mest segregerade stad. I Europa sticker kommunen ut som ett misslyckat exempel. Medelinkomsterna i områden som hamnar under kategorin ”utsatta” är i stort sett oförändrade sedan 1999. Inkomsten i Bergsjön har de facto sjunkit. Klass är ledordet och nyliberalismens grepp om politiken är gisslet. Medan medias schablonbilder spelar populister i händerna försöker människor uthärda vardagen. ”Livspusslet” som Askimborna löst med pigor är inte lika enkel att lägga i Lövgärdet. Livet handlar snarare om att klara livhanken. Det handlar om att överleva nedskärningarna, misstänksamheten eller polispatrullen.

1 kommentar:

Anonym sa...

På dig låter det nästan som om bränderna VAR en del i klasskampen och en naturlig följd av segregeringen.

När det i själva verket var så att flera av bränderna INTE ENS VAR ANLAGDA. Tycker du att det är ovidkommande att de inte ens var anlagda? Att elda upp gemensam skattefinansierad egendom är fel oavsett hur långt ner på samhällets botten man är. (Jag är själv på botten så jag vet hur det är.)

Dessutom verkar det ju som om du godtar mediamyten om att bränderna var en politisk protest och urskuldar det sättet att protestera eftersom klassamhället ser ut som det gör.

Men varje anlagd brand behöver INTE HELLER vara en protest mot klassamhället. Det kan handla om allt från pyromaner till barn som "tycker det är roligt att se när det brinner" och sedan inte lyckas få stopp på elden,fyllegrejer o.s.v

Det verkar ju som om du köpt och svalt mediabilden, att bränderna (varav flera inte var anlagda) var ett sätt att protestera mot klassamhället. När det inte finns NÅGONTING som säger att det var så.
Hoppas jag har missuppfattat dig.