söndag 1 oktober 2006

Gränser och ordbajseri

Läser DN:s ledarsida idag söndagen den 1 oktober, 18 dagar efter valdagen.

Den borgerliga verklighetsbeskrivning, som vi känner igen den, presenteras
Välfärdsstaten går mot sin egen undergång. Allt färre ska försörja allt fler. Det är hög tid att sätta ned foten och bestämma vilka som komma i åtnjutande av vad.
Sedan kommer en rad ord som vid en första betraktelse verkar harmlösa men som ryker och stinker av Hägerns nostalgi för 1800-talets avgrundspolitik.
De huvudsakliga problemen [med välfärdstaten, mn anm.) är dock av annat slag.
Ett är att dagens system är anpassat efter gårdagens verklighet där det [...] fanns skarpa gränser mellan barndom, studier, förvärvsarbete, sjukskrivning, arbetslöshet och pension.

Med andra ord: barn, studenter, sjukskrivna och pensionärer ska i likhet med arbetslösa och redan förvärvsarbetande förvärvsarbeta.

Till ledarredaktionen: Det finns också en skarp gräns mellan politik och ordbajseri. Om ledarredaktionen har någon känsla för denna gräns är oklart, men dagens ledarsida talar sitt tydliga språk.

6 kommentarer:

Unknown sa...

På tal om ordbajseri: var kommer ordet borgare ifrån, och vad betyder det? En ganska relevant fråga till en person som använder uttrycket väldigt ofta...

Anonym sa...

Är det så konstigt att påpeka att de välfärdssystem vi har byggt upp inte är anpassade för en tid då människor lever betydligt flexiblare och rörligare än förr?

Dvs att problemen med trösklar och gränser mellan de olika välfärdssystemen har blivit betydligt mer kännbara. Människors liv följer inte längre den mall som systemen utvecklades för.

/david

Unknown sa...

"...en tid då människor lever betydligt flexiblare och rörligare..."

det är ju precis detta som är kärnan i det vi diskuterar. Först måste vi definiera vad vi menar med "flexiblare och rörligare". För det andra måsta mna fråga sig om människor vill vara "mer flexibla eller rörliga". Om det nu är så att människor är flexiblare idag, då måste vi analysera de bakomliggande samhälliga processerna.

Om du menar att flexibiliten ligger i avsaknaden av anställningstrygghet eller skyddsnät, att bollas fram och tillbaka mellan olika arbetsgivare då vänder jag maig emot din formulering "människor lever betydligt flexiblare och rörligare än förr". Det är snarare så att människor tvingas till att leva "betydligt flexiblare och rörligare än förr´". Den samhälliga processen är att kapitalet har förklarat krig mot de offentliga försäkringssystemen och arbetarrörelsens positioner på arbetsmarknaden. På agendan finns urholkning av en fungerande och upprustad välfärd och skrotning av kollektivavtalen. Den borgerliga regeringens politik är ju talande i sig.

Unknown sa...

venezuelanyheter.blogspot.com said...
Det kommer från "borgerlig" som i sin tur har sitt ursprung i den borgerliga politiska rörelsens ursprung ur borgarklassen.


Nej.

Politiskt sett så härstammar ordet borgare från den första franska riksdagen år 1302 där "les bourgeouisie" var det fattigaste ståndet. Över dem fanns adel och kungen. Detta enligt "Political ideologies and the democratic ideal" av Terrence Ball & Richard Dagger.

Alltså: borgarna var de som förde en av de första ideologiska striderna mot adelns makt. Allt detta ca 500 år INNAN Karl Marx behövde ett nytt skällsord för folk han inte tyckte om.

På tal om ordbajseri som sagt...

Anonym sa...

Du skriver:

"Om du menar att flexibiliten ligger i avsaknaden av anställningstrygghet eller skyddsnät, att bollas fram och tillbaka mellan olika arbetsgivare då vänder jag maig emot din formulering "människor lever betydligt flexiblare och rörligare än förr". Det är snarare så att människor tvingas till att leva "betydligt flexiblare och rörligare än förr´"."

Nej jag menar det faktum att man nu förtiden kanske börjar plugga mitt i livet, skaffar barn som student, är sjukskriven en viss tid men kan rehabiliteras. Helt allmänt att livsmönstren är helt olika för olika människor nu till skillnad från 50- och 60-talen.

Sen att jag också är emot LAS är en annan femma. Jag vill behålla välfärdssystemen i stort, men släppa på anställningsskyddet. Den sociala tryggheten behöver inte komma från sin anställning (och borde inte göra det, i och med alla negativa bieffekter det får)

Unknown sa...

"Den sociala tryggheten behöver inte komma från sin anställning (och borde inte göra det, i och med alla negativa bieffekter det får)"

Well, that's your fucking problem, isn't it? Borgarna har ju tydligt visat att man vill få bort LAS. Centern gjorde det till en paradfråga. Att du är emot LAS är inte en annan femma utan helt logiskt. Ta bort LAS och människor "blir" flexiblare, menar du och etablissemanget utan att säga det högt. Men jag vänder mig emot den utvecklingen därför att skrotning av LAS tvingar människor till flexibilitet (läs förnedring). Det bör också nämnas att LAS och diverse försäkringssystem inte tilkommit genom välgörenhet från makthavarna utan genom en lång kamp som grundat sig på organisering för förändring. Att riva ner det uppnådda kommer att möta på motstånd, just från "flexibla" människor.