"Men batonger hjälper inte"

In en tid då alla skribenter ställer sig reservationslöst på den amerikansk-brittiska verklighetsbeskrivningens sida, är det nödvändigt att någon vågar sticka ut hakan och ställa sig frågande till den bild som media frenetiskt och non-stop förmedlar.

Debatten har ju flyttats, i Storbritannien, i Europa och sannerligen i Sverige. Den 7 juli, alltså samma dag som bomberna utlöstes i London, höll Lars Leijonborg sitt tal under politikercirkusen i Almedalen. Från att först deklarera att det är tid att lägga undan partipolitik och gemensamt visa avsky mot terroristernas aktioner, började han konsekvent att propagera för de borgerligas agenda, nämligen en stramare samhällsklimat, mera kameraövervakning och mera samarbete mellan polis och militär.

"Ådalen 1931 verkar vara mera levande för vissa svenska politiker än New York 2001, Madrid 2004 och London 2005".

sade Leijonborg och flyttade debatten tillbaka till just det fascistiska 30-talet. Efter den 7 juli följde de andra borgarledarna efter. En efter en upprepade dem ordagrannt Leijonsborgs punktkrav:

1. Militären måste kunna hjälpa polisen vid terrorhot och terrordåd.
2. Sverige behöver ett myndighetsövergripande nationellt underrättelsecentrum för terroristhot.
3. Polisen måste få effektivare spaningsmetoder, som möjlighet till rumsavlyssning och infiltration.
4. Sverige måste driva på antiterrorarbetet inom EU.

Partipolitik på högsta nivå med andra ord.

Idag blev jag dock positivt överaskad när jag började läsa Abd Al Haqq Kielans debattartikel i Svenska Dagbladet . Abd Al Haqq Kielan är imam vid Svenska Islamiska Samfundet. Han skriver så här:

Med de fördomar om islam som från och till sveper över västvärlden blev ett sådant resonemang synnerligen trovärdigt. Och lättsålt.

Det gav exempelvis en förklaring till varför det är tillåtet att ockupera oljeproducerande områden. Hur och var uppstod denna företeelse? Vi vet att vissa västmakter använde små extrema grupper i Egypten för att söka mörda Nasser under det kalla kriget. Där började det. Innan dess var terrorism inget politiskt vapen i Mellanöstern.

Vidare vet vi att talibanerna skapades av Väst för att driva ut ryssarna ur Afghanistan och sedan säkra oljetransporter från Centralasien till Väst. De stöddes ända till sommaren 2001.Vi vet att bin Ladin från början tränades av vissa västmakter för samma syfte som talibanerna.

Så sant så sant. Men den bilden får vi aldrig ta del av. Han fortsätter:

Utan att veta vad som händer, och utan bevis, börjar regeringarna i Europa och USA stifta lagar som gradvis kommer att undergräva de värden som vår del av världen bekänner sig till.Yttrandefriheten beskärs och övervakningen blir alltmer heltäckande. Nedmonteringen av demokratin och de medborgerliga rättigheterna tar sin början.

Men sedan börjar han tappa lite i "credits". Många ungdomar söker svartvita lösningar på de eviga världsproblemen och riskerar att hamna i kriminalitet och i sekternas klor (med en jämförelse med Knutby-dramat) påstår han. Han ignorerar eller förhoppningvis glömmer bort massmobiliseringarna i samband med USA:s invasion av Irak. Det var inga ungdomar som såg världen i svart och vit utan bl a ungdomar som stod upp mot den amerikanska imperialismen och för fred. Men det är sant att Knutby församlings medlemmar var kanske inte överrepresenterade i leden.

Sedan fortsätter Abd Al Haqq Kielan med uppmana Säpo att fortsätta sitt arbete inom lagrummet för bombdåd.

Det som bröjade så bra blev lite fel i slutet. Men det kanske är så att det nödvändiga "mera övervakning"-mantrat är ett måste för att överhuvudtaget kunna få något publicerad i Sveriges dagstidningar idag. Den som endast fokuserar sig på kritik av den härskande verklighetsbilden och söker rötterna till den senaste tidens händelser får inget utrymme, varken i TV eller tidningar.