Skolan inte till salu

Nyligen visade en undersökning att skolan är den viktigaste frågan för väljarna inför valet den 19 september. Det är egentligen inte så konstigt. Det är på skol- och utbildningsområdet som skillnaderna mellan enskilda partier på vardera sida blocken är som tydligast. Och tydliga skiljelinjer engagerar och berör. Motpolerna är Vänsterpartiet som vill stoppa vinstintressen på skolområdet, öka lärartäthet och ha breda ingångar medan Folkpartiet har gjort sig känt för att vara partiet som med olika tvångsförslag vill sortera elever i olika kategorier, en sortering som låser fast dagens unga på livsvägar som är svårt att omvärdera.

En annan orsak till skolan rankas högst av väljarna är att stora delar av väljarkåren är på ett eller annat sätt i regelbunden kontakt med det svenska skolsystemet, på olika nivåer. Dels berörs elever i grund-/gymnasieskolan och deras föräldrar, dels univerisitets- och högskolestuderande med färska minnen från gymnasieskolan, studerande på Komvux och till sist anställda inom skolsystemet.

Den svenska skolan har varit hårt ansatt under de senaste 20 åren. Det handlar främst om otillräckliga anslag till skolan som följd av krisen på 90-talet men också införandet av en friskolereform som effektivt allokerat gemensamma resurser i form av skattepengar från den offentliga sektorn till den privata sektorn. Sverige är ett speciellt land.

"De ekonomiska och juridiska villkoren för fristående skolor i Sverige blev enligt flera forskare mer förmånliga än i de flesta andra länder, däribland USA och Storbritannien",

konstaterar Skolverket.

Ett argument för privatisering på skolområdet har varit att spara pengar. När skolan kommunaliserades blev detta ett argument för besparingar i kommunerna. Statistik visar dock att skolan istället kostar mer för varje år. Det gäller främst gymnasieskolan. Frågan är varför?

Källa: SCB

"Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 8 procent. Antalet elever har under samma period minskat med 12 procent",

konstaterar SCB.

Skolverket skriver i en rapport att

"[D]en genomsnittliga elevkostnaden blir högre för kommunerna i de tre storstadsregionerna ju större andel elever som går i fristående skolor."

Det finns alltså, i alla fall i storstadsregionerna där utbildningsföretagen har en utbredd marknad att överta, ett samband mellan andelen friskolor och ökade utbildningskostnader. Därmed minskar möjligheterna att satsa i de kommunala skolorna. Att studieresultat sjunkit medan ohälsa och stress ökat bland elever är därmed inte svårt att förklara.

Källa: Skolverket

För det första måste vi konstatera den markanta ökningen av antalet friskolor. Den mest dramatiska ökningen gäller en fördubbling av antalet s.k. "fria"gymnasieskolor under åren 1995-2005.

Källa: Skolverket

Trenden färgar också andelen elever som lockades över från den kommunala skolan till privat utbildningsverksamhet. Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade från 3% till 12% på 10 år.

Källa: Skolverket

Vi ser också stora skillnader i lärartäthet mellan kommunala grundskolor och fristående skolor.

Friskolereformen har dragit isär den svenska skolan. Ett fler tal parametrar visar att skillnaderna mellan den kommunala skolan och friskolorna när det gäller lärartäthet, lärarkompetens och skolresultat ökat. Samtidigt har friskolereformen verkat segregerande. För att omvandla skolpengen vinst har utbildningsföretag bland annat dragit ner på lärarledda undervisningstimmar och färre obehöriga lärare har anställts. Kvalitén på undervisning påverkas naturligtvis, såvida inte målgruppen är elever från studievana hem. Föräldrarnas utbildningsnivå följer klassmönster. Därmed har också friskolesystemet segregerat skolan längs en klassdimension.

Källa: Lärarnas Riksförbund

I söndags föreslog Lars Ohly och Rossana Dinamarca tre åtgärder för att begränsa och stoppa friskolorna:

1. Tillsätt en utredning med uppdrag att lägga förslag på hur de offentliga bidragen till fristående skolor inte ska kunna utbetalas som vinst till ägarna. Riksdagen ska fatta beslut om vilka icke-vinstdrivande driftsformer som är lämpliga för fristående skolor och om begränsningar av antalet skolor som en huvudman kan driva.

2. Inför ett system för att fördela pengar till skolorna som tar hänsyn till elevernas behov. I dag överkompenseras fristående skolor ekonomiskt. Det tydligaste beviset på detta är vinsterna i de fristående skolorna.

3. Inför en särskild avgift för Skolinspektionens prövning för att begränsa antalet ansökningar om att starta friskolor. Många ansökningar är bristfälliga. Det innebär att handläggningstiden blir lång, vilket försvårar för kommuner att göra en bra konsekvensanalys.

Motståndet mot vinstintressen i skolan är stort. Tre utan fyra vill sätta stopp för vinstuttag från skolor. Vänsterpartiet har stort stöd för sin politik. Jan Björklund och Folkpartiet har det förstås tuffare. Få är beredda att skänka skattepengar till riskkapitalbolag.

Andra som bloggat: Storstad, Elin Grelsson, Peter Andersson, Isobel Hadley-Kamptz
I medierna: AB, Ex, DS