Wikileaks är i hetluften. Ett nätverk som från början ansågs vara ett forum för datornördar, idealister och konspirationsteoretiker har på relativt kort tid lyckats sätta sig själv och makthavares hemligheter på kartan. Idag associeras Wikileaks med en jagad frontfigur, pinsamma avslöjanden om olika regeringar och ett stundande globalt internetkrig. Men är det verkligen allt eller håller Wikileaks vissa saker för sig självt?
Wikileaks gör ett viktigt arbete för att lägga ut statshemligheter inför allmänhetens beskådning. Det påstås att endast tio procent av det hemligstämplade material som nätverket har tillgång till har publicerats. Det finns därmed anledning att tro att det finns många fler känsliga uppgifter i den enorma mängd hemlig information som nätverket har tillgång till. Samtidigt pågår ett hemligt spel bakom läckornas publicering - ett spel som drabbar den breda allmänhet som påstås vinna på Wikileaks avslöjanden. Och det är just tystnaden och hemlighetsmakeriet bakom Wikileaks arbete - som är nätverkets svaghet.
En bekant undrade varför vi inte har kunnat läsa mer om USA:s omfattande samarbete med den israeliska ockupationsmakten. Det är en relevant fråga. Det två länderna har under en lång tid vårdat såväl ekonomiska som militära vänskapsband. Det är därför inte osannolikt att det bland de över 250 000 läckta dokumenten existerar hemliga papper som till exempel ger insyn i spelet bakom de misslyckade fredsförsöken eller korrespondens rörande invasionen av Libanon 2006 eller viktig information om islamisternas framgångar inom den palestinska befrielserörelsen.
Den senaste tidens nyhetsskörd om Wikileaks avslöjanden innehåller huvudsakligen tre läckor, alla tre med tämligen lågt nyhetsvärde. Den första läckan avslöjar hur Israel försökt övertala den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och Egyptens regeringen att ta kontrollen över Gaza direkt efter militäroperationen ‘Gjutet bly’ i vintern 2008/2009. Det framgår också att det israeliska erbjudandet förkastades av både palestinierna och Egypten. En andra läcka rör Israels handelsrelationer med Irak och en tredje belyser den israeliska vapenindustrins strategiska värde för supermakten USA.
Ovanstående är de enda relevanta läckorna med kopplingar till Israel som hittills har nått en bredare allmänhet. I den omfattande materialsamling som Wikileaks offentliggjort hittas inga andra avslöjanden som kastar ljus på hur den intima relationen USA-Israel emellan påverkar den oroliga Mellanösternregionen. Detta faktum väcker en rad frågor. 1) Har Wikileaks inte kommit åt känsliga uppgifter som involverar de två länderna?, 2) har Wikileaks valt att vänta med publicering av det hemliga materialet? eller 3) har Wikileaks låtit bli att publicera hemliga uppgifter som rör USA:s relationer med dess allierad Israel? Idag förekommer uppgifter av varierande kvalité och med varierande tillförlitlighet som pekar på att Wikileaks låtit bli att publicera viktiga dokument. Under en presskonferens så sent som november försäkrade den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu att Israel i förväg försäkrat sig om att Wikileaks inte skulle åsamka någon skada (Haaretz, 2010.11.30). En obekräftad uppgift gör gällande att Israel köpt sig fri från läckor som skulle kunna vara komprometterande för ockupationsmakten. Det förekommer samtidigt bekräftade rapporter om den libanesiska tidningen Al Akhbar som stängts ned på grund av en planerad publicering av känsliga uppgifter om Israel och andra arabländer (AP, 2010.12.09). Bland annat ska läckorna ha handlat om hur Libanons försvarsminister, Elias Murr, inför Israels invasion sommaren 2006 erbjudit officiella amerikanska kanaler hjälp att krossa den libanesiska organisationen Hizbollah aktiv i södra Libanon (Haaretz, 2010.12.03).
Nätverket Wikileaks har som uttalad ambition att offentliggöra makthavares förehavanden bakom lykta dörrar. I en tid när makten flyttas allt längre bort från medborgarna är det en angelägen uppgift för den som vill försvara ett öppet samhälle. Samtidigt verkar Wikileaks inte i ett vakuum. Nätverket agerar i en komplicerad värld där stater utövar påtryckningar på organisationer för att förhindra dem från eller uppmuntra dem till att agera i viss riktning. Den senaste månadens öppna häxjakt på Wikileaks är ett exempel på just detta. Allmänheten har dock rätten att få veta om Wikileaks har utsatts för mjuka påtryckningar från länder som Israel med syftet att hindra nätverket från att leva upp till sina egna ideal. En sådan öppenhet skulle till och med förbättra Wikileaks anseende. Om allmänheten istället hålls utanför har också Wikileaks anslutit sig till de krafter som vill begränsa öppenheten och demokratin i våra samhällen.
Andra som bloggat: Politikerbloggen
I medierna: DN, Expressen1, Expressen2, Resumé, SVT
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar