Om Tinariwen i Flamman

Idag recenserar jag Tinariwen i tidningen Flamman. Läs recentionen här!

Ett svagt blått sken dansar på scenen. Ljudet av sandkorn rinnandes längs med varandra ackompanjerade av svajande stålsträngar förför även den motvilligaste åhöraren. Något säger mig att värmen äntligen är på väg. Tinariwen, elvamannabandet som hängivit sig till ökenblues, ska snart göra entré. När de väl visar sig på scen är de bara fem, men vad gör det en sommarkväll som denna. Bandet fick sitt stora genombrott för över sex år sedan och gjorde succé på den allra första ökenfestivalen ”Le festival au désert”. Senare i augusti ska Tinariwen öppna för Rolling Stones. På ytan verkar allt vara som vanligt. Under ytan döljer sig dock en verklighet som är diametralt skild från stora världsturnéer med band som för länge sedan passerat sitt bäst-före-datum. Tinariwen är likställt med dynamik – Tinariwen är en del av en rörelse.

Bilder hittas här!