Det handlar om ca 120 miljoner i vinst och en summa på 1,8 miljoner i bonusar som de högsta cheferna får dela på. Synen på privata företag som gör vinst på människors behov och rättigheter är en ideologisk fråga. Under valrörelsen blev det tydligt var skiljelinjerna går - ändå backade moderaterna från frågan om fler privata företag inom vårdsektorn - man sade att man inte kommer röra stopplagen.
Nu när valresultatet är klart och en borgelig regering kommer att sitta vid makten kommer utvecklingen med allra största säkerhet att se annorulunda ut. Speciellt i kommuner där borgerliga majoriteter, ibland tillsammans med sverigedemokrater, styr kommer den kommunala äldrevården eller hemtjänsten att privatiseras. Det visar borgarnas experimentverkstad Stockholm. Men till skillnad mot vad högern påstår, tycker varken personal eller brukare att kvalitén och valfriheten ökar. Detta har också tydligt visats av utvärderingar som den borgerliga majoriteten beställde innan den sparkades ut ur stadshuset. Vänsterpartiet tog vara på erfarenheterna och publicerade rapporten i en kortfattad version. Läs den! Här är några viktiga påpekanden i rapporten:
>> Äldre utvärderingar av konkurrensutsättning visar på ekonomiska vinster för kommunerna. Sedan mitten av 1990-talet har detta dock förändrats markant – entreprenörer är inte längre billigare än att bedriva verksamhet i egen regi. Det beror i hög grad på att konkurrensutsättningen sällan har lett till konkurrens i verkligheten, utan till att privata oligopol eller i värsta fall monopol tagit över driften från den offentliga sektorn. Priserna har därför stigit snabbare i kommuner med en hög grad privatiserad drift av offentlig verksamhet.
>> Samtidigt finns det mycket allvarlig kritik mot kvaliteten på servicen till exempel på äldreboenden på entreprenad, liksom mot arbetssituationen för de anställda. Det torde bero på att de privata entreprenörerna pressar sina kostnader inte genom genuina effektiviseringar av driften, genom att skära ned på personal. I genomsnitt har privata äldreboenden 15 procent lägre personaltäthet än offentliga. I den största jämförande kvalitetsundersökning som genomförts hittills får de privata boendena sammantaget sämre omdöme i 59 av 59 ställda frågor.
>> Friskolereformen har försvårat möjligheterna till långsiktigt planering och medfört ökade kostnader för kommunerna, i form av övergångskostnader för personal, outnyttjade lokaler som kräver underhåll och kravet att kommunen alltid kunna erbjuda elever en plats om friskolorna slår igen. För Stockholms stad kan de här kostnaderna vara så höga som 350 miljoner kronor per år.
>> Utförsäljningen av allmännyttan har medfört att hyrorna hos de nya privatvärdarna har höjts 2–5 gånger så mycket som i jämförbara, kommunala bostäder. Samtidigt finns det kritik mot att de nya fastighetsvärdarna inte sköter underhållet lika bra som de tidigare kommunala. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter har nästan uteslutande skett i innerstaden, och därmed ökat segregationen i samhället.
Men i slutändan handlar frågan om företagens profiterande på människors behov av sjukvård inte om siffror och statistik utan om en ideologisk skiljelinje som är minst lika gammal som industrialiseringen. Högern och elitens representanter har redan flaggat för utförsäljningar av statligt ägande värt 200 miljarder kronor. Mot det ställer vi ett ökat gemensamt ägande och en upprustad offentlig sektor som garanterar en rättvis fördelning av samhällets totala resurser.
Det handlar i grunden om två helt skilda samhällen och samhällssystem.