Har köpt sig friSamhällsprogrammet Debatt i SVT1 tog upp många intressanta ämnen. Förutom Connex' avskedande av en obekväm fackman till debatten kring boken "En sexists bekännelser" skriven av Lars E Engström som i studion mötte liberalernas feminist-alibi Birgitta Ohlsson.
Debatten handlade främst om andelen kvinnor i styrelserummen. Engström avslöjade bl a att statliga företag kommit längre, något som fick Ohlsson att gå i taket. Shit, statliga företag kan ju inte vara mindre dåliga än privata.
Med poängen i programmet låg inte på den punkten, utan på frågan om kvotering. Engström hade blivit vettig och ville, till skillnad från tidigare då han per automatik valt bort kvinnor i rekryteringsprocessen, nu istället kvotera in kvinnor in i styrelserummen. Hipp hipp Hurra, Engström.
Ohlsson kontrade istället med att fler kvinnor i styrelserum tar tid, men att man ska titta på Chalmers där tjejerna har börjat slå sig fram (enligt GP sjönk återigen andelen i höst).
Liberal som hon är, slog Ohlsson vakt om styrelsekvinnornas frihet och val genom att kalla kvotering som "förhastad". Hon refererade som vanligt till sin mormor som föddes 1912 och gick tre terminer i skolan. Birgitta själv hade minsann förvärvsjobbat sedan hon var 22 och var nu riksdagskvinna. Hipp Hipp Hurra, Birgitta. Hon lyckades endast konstatera att kvinnokampen har gjort framsteg sedan 1912.
Hennes lösning utkristaliserades istället i skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Med hennes egna ord "så att kvinnor kan köpa sig fria från arbetet i hemmet". Lägg märke till ordvalet "köpa sig fria" . Det påminner om borgerlighetens andra hjärtefrågor som tex "köpa sig förbi sjukvårdsköer", "köpa sig fri från jobbig kollektivtrafik" eller "köpa sig fri från bostadsbrist".
Kampen mot patriarkatet reducerades på några minuter till en kamp för kvinnor med styrelserummen i sikte som också har de ekonomiska möjligheterna att köpa sig bort från det obetalda arbetet i hemmet som andra kvinnor med inte lika feta bankkonton får dras med.
Frågan handlar om mina skattepengar ska gå till att tvätta röven på en överklassunge så att hans/hennes mamma kan håva in fler fallskärmsmiljoner i en styrelse?
Don't Think So, Birgitta! I Don't Think So!
Debatten handlade främst om andelen kvinnor i styrelserummen. Engström avslöjade bl a att statliga företag kommit längre, något som fick Ohlsson att gå i taket. Shit, statliga företag kan ju inte vara mindre dåliga än privata.
Med poängen i programmet låg inte på den punkten, utan på frågan om kvotering. Engström hade blivit vettig och ville, till skillnad från tidigare då han per automatik valt bort kvinnor i rekryteringsprocessen, nu istället kvotera in kvinnor in i styrelserummen. Hipp hipp Hurra, Engström.
Ohlsson kontrade istället med att fler kvinnor i styrelserum tar tid, men att man ska titta på Chalmers där tjejerna har börjat slå sig fram (enligt GP sjönk återigen andelen i höst).
Liberal som hon är, slog Ohlsson vakt om styrelsekvinnornas frihet och val genom att kalla kvotering som "förhastad". Hon refererade som vanligt till sin mormor som föddes 1912 och gick tre terminer i skolan. Birgitta själv hade minsann förvärvsjobbat sedan hon var 22 och var nu riksdagskvinna. Hipp Hipp Hurra, Birgitta. Hon lyckades endast konstatera att kvinnokampen har gjort framsteg sedan 1912.
Hennes lösning utkristaliserades istället i skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Med hennes egna ord "så att kvinnor kan köpa sig fria från arbetet i hemmet". Lägg märke till ordvalet "köpa sig fria" . Det påminner om borgerlighetens andra hjärtefrågor som tex "köpa sig förbi sjukvårdsköer", "köpa sig fri från jobbig kollektivtrafik" eller "köpa sig fri från bostadsbrist".
Kampen mot patriarkatet reducerades på några minuter till en kamp för kvinnor med styrelserummen i sikte som också har de ekonomiska möjligheterna att köpa sig bort från det obetalda arbetet i hemmet som andra kvinnor med inte lika feta bankkonton får dras med.
Frågan handlar om mina skattepengar ska gå till att tvätta röven på en överklassunge så att hans/hennes mamma kan håva in fler fallskärmsmiljoner i en styrelse?
Don't Think So, Birgitta! I Don't Think So!
2 kommentarer:
Det var faktiskt intressant att se att den fd. näringslivsliraren Karl Einar faktiskt intog en betydligt mer radikal position än den goda "feministen" Birgitta Ohlsson. Vad var hennes issue egentligen? Hon var i alla fall jävligt snabb att påpeka att bara för att offentliga verksamheter är bättre, så är de inte bra.
"Frågan handlar om mina skattepengar ska gå till att tvätta röven på en överklassunge så att hans/hennes mamma kan håva in fler fallskärmsmiljoner i en styrelse?"
Självklart är det framförallt folk med årslöner i mångmiljonklassen och vidlyftigt tilltagna fallskärmsavtal som skulle dra nytta av ett skatteavdrag.
Det är ju på samma sätt som med dagens ROT-avdrag där medelsvennson alltid kan betala vitt till hantverkaren när bostaden ska renoveras medan direktörerna förblir oförmögna att göra det.
Nej låt oss vara radikala. Det bästa som skulle kunna göras för kvinnokampen vore om vi kunde förbjuda alla skattesubventionerade tjänster som underlättar för karriärister. Varför i helvete ska min morsa ta hand om andras ungar om dagarna medan dessa bortskämda överklassyngel glassar på som läkare och advokater. Fy fan, alltså!
Skicka en kommentar