lördag 1 oktober 2005

"Inbäddade"

Fattas bara Wagners "Ride of the Valkyries"

För några dagar sedan besökte jag DN:s nätupplaga för att vara uppdaterad i det borgerliga raljerandet och klickade mig fram till "Irakbloggen", där Peter Englund och fotografen Paul Hansen befinner sig "inbäddade" på en amerikansk bas, någonstans i Irak.

Detta kunde man läsa i onsdags:
Onsdag morgon 28 september
Den bästa platsen i en Blackhawkhelikopter är strax bakom de två skyttarna.
Det finns inget plexiglas runt deras kulsprutor, och man har därför en fantastisk vy nedåt. Solen har just gått upp när helikoptern lättar. Bagdad ligger invärvt i ett gult dis, och under oss vaknar staden, och det är först från luften som man ser hur jättelik den är.

[...]

När vi lägger oss i en skarp sväng över några stora lundar med gröna dadelpalmer, och skytten på höger sida börjar luta sig ut i sin sele, och föra kulsprutan oroligt fram och tillbaka, är det bara musiken av Creedence Clearwater Revival, eller Doors, som fattas. Skyttens kevlarväst är dekorerad med en liten tygchihuaua, och baktill på hans mörkgröna flygarhjälm sitter ett runt tygmärke med Kenny, en av figurerna från South Park: "You sent my son to Iraq - You Bastard!".

Onsdag eftermiddag 28 september
Efter en sen men utmärkt middag i skymningen - grillad kotlett och hummer, cheesecake till efterrätt - hamnar vi dästa i ett av logementen, och på en dammig tv ställd i en improviserad bokhylla gjord av gamla proviantlådor av papp tittar vi på Ridley Scotts "Gladiator". (Soldaterna är mycketvälförsedda med DVD-filmer.)


Blackhawkhelikoptrar, the Doors, grillad kotlett och hummer och Ridley Scotts "Gladiator" - Den irakiska tragedin ur två vita journalisters ögon.

Englund och Hansen leker Cpt Willard på jakt efter Kurtz i Kambodja. Åka helikopter, hålla i maskingeväret medan Wagner spelas ut genom högtalarna. De tillhör den skara journalister som förmedlar situationen i Irak till den svenska allmänheten. Den förmedlade bilden påstås vara objektivt samtidigt som journalisterna är "inbäddade" i amerikanska baserna och kastar tärning med amerikanska ockupationssoldater. Tillsammans med sina nyavunna vänner, kommer Hansen och Englund att förstärka bilden av irakier som boskap, vildar, prickar på marken.

"I love the smell of napalm in the morning. You know, one time, we had a hail bomb. And for five hours, I walked up. We didn't find one of them, not one stinking dink body. The smell, you know, that gasoline smell, smells like... victory"
har säkert Hansen och Englund hört en amerikansk befälhavaren säga. Inte helt osannolikt med tanke på att napalm har blivit standardrekvisita i ockupationsmaktens vapenarsenal.
Webster's Online Dictionary skriver så här:

Napalm- Gasoline jelled with aluminum soaps; highly incendiary liquid used in fire bombs and flame throwers. The mixture was invented at Harvard University in 1942. It was used during World War II by the Allied Forces against cities in Japan, and later by the United States during the Vietnam War.
The use of Napalm and other incendiaries against civilian populations was banned
by a
United Nations convention in 1980. The United States didn't sign the agreement but claimed to have destroyed its arsenal in 2001.

The United States has reportedly been using Napalm in the 2003 invasion of Iraq. In August 03 the Pentagon stopped denying the charge, admitting it did use "Mark 77 firebombs":"We napalmed both those [bridge] approaches," said Colonel James Alles, commander of Marine Air Group 11. "Unfortunately there were people here ... you could see them in the [cockpit] video. They were Iraqi soldiers. It's no great way to die. The generals love napalm. It has a big psychological effect."

These bombs contain a substance "remarkably similar" to Napalm. This substance is made with kerosene and polystyrene.

Det irakiska folkets öde glöms bort medan två vita män leker sandlåda med sina amerikanska kompisar. Mellan 29 000-100 000 civila irakier har dödats sedan invasionens första dag 20 mars 2003 (The Lancet och Iraq Body Count). Ett lands har slagits sönder och samman och en ockupationmakt härskar och söndrar genom att underblåsa etniska och religiösa motsättningar i civilisationens vagga.
Men varför bry sig när man kan käka hummer och se på "Gladiator"?

7 kommentarer:

olydig sa...

Fullkomligt sinnessjukt...

Anonym sa...

Strunta i DN. Läs Michael Yon istället:
http://michaelyon.blogspot.com/

Anonym sa...

En bra post från bloggen ovan:
http://michaelyon.blogspot.com/2005/06/lost-in-translation.html

suge sa...

right on!

Anonym sa...

Om du inte var så propagandistiskt lagd skulle du kanske nedlagt lite tid på att faktiskt läsa vilket perspektiv DN ger i denna blogg.

Du skriver:
"Den förmedlade bilden påstås vara objektivt samtidigt som journalisterna är 'inbäddade' i amerikanska baserna och kastar tärning med amerikanska ockupationssoldater."

Det där är bara en tarvlig lögn. I en telefonintervju i DN säger Peter Englund att:

" Landet håller på att falla sönder. Problemet är att vi är inbäddade i den amerikanska armén. Väldigt mycket av det vi sett av Irak har skett från helikoptrar och inifrån pansarfordon så man får inte riktigt någon bra bild. Irak är delvis en abstraktion fortfarande när man står här..."

Lite längre ner förklarar han vilket perspektiv som bloggrapporteringen sker utifrån:

"I första hand kommer Peter Englund och Paul Hansen skildra Irak från amerikanskt grodperspektiv.

- Vi kan inte uttala oss om något annat. Att vara inbäddad är att vara i en bubbla."

Kontrastera denna utsaga från skribenten själv mot dina ihopdiktade påståenden.

Anonym sa...

Telefonintervjun publicerades på nätet den 28 september 07:53 om någon undrar.

Anonym sa...

Överkursen är att läsa denna essä som Peter Englund skrivit. Ta del av vilka tankar bombhögertidningen DNs irakbloggare har i huvudet.

http://www.peterenglund.se/textarkiv/irakreportage_1.htm