GOOSFAND.COM?!

"Transport av får dygnet runt. Med slaktare och enligt hälsoskyddslagarna. Mer än 50 års erfarenhet" - www.GOOSFAND.COM. Är det detta Alexander Bard och Jan Söderkvist skriver om i boken Nätokrater?
(Foto Uniphoto)

Vad menar Abrahamsson?

Hugo Chávez i New York

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet, skriver under rubriken "Nu står USA på de fattiga ländernas sida" att USA ställer sig högt på fattighetsbekämpningens barrikad. Först trodde jag Abrahamsson visade upp sin ironiska sida, men ack så fel jag hade.

Under Världsbankens och IMF:s årsmöten i veckan har skuldfrågan närmat sig sin
lösning för några av världens fattigaste länder. Redan sommarens G8-möte och det
nyss avslutade FN-toppmötet i New York gav en föraning om att den rika världen
efter år av löften var beredd att gå från ord till handling.

skriver Abrahamsson och drar slutsatserna att President Bushs tal under 59:e sessionen av FN:s generalförsamling blev det FN- och utvecklingsvänligaste sedan Kennedy-administrationen (är det en rimlig referenspunkt?). Han konstaterar dock att Bushs omvändning har med USA:s eget intresse, och bl a olja i Afrika att göra. Och även om så inte vore fallet är ändock den sk avskrivningen av u-ländernas skulder långt ifrån tillräcklig; Abrahamsson anger att de "täcker ungefär en tiondel av vad som krävs för att nå FN:s millenniemål".

Det är oroväckande är att Abrahamsson glömmer bort att fördjupa sig i USA:s nya roll inom internationella institutioner och organisationer som tex IMF, Världsbanken och FN. Bushadministrationen har under året fört en kampanj internationellt men också på hemmaplan för att dominera de ovannämnda forumen. Jag har tidigare skrivit om tillsättningen av Paul Wolfowitz som chef för Världsbanken och nu senast ärkehöken John Bolton som USA:s FN-ambassadör. John Bolton är som bekant en ihärdig motståndare till en kraftfull och demokratisk FN som inte spelar enligt USA:s spelregler.

Tidningen Flamman publicerade den 22 september en artikel om FN-toppmötet där avslöjanden från Washington Post och Independent kastar ljus på Boltons agenda för FN:

• Upphävande av alla konkreta referenspunkter till ”Millenieprogrammet”.
• Stopp för målet att de rika länderna ska anslå 0,7 procent av sin BNP till biståndshjälp.
• Nej till alla konkreta överenskommelser för att minska den globala miljöförstörelsen.
• Ersättande av planerna på kärnvapennedrustning till vaga rekommendationer som inte drabbar USA.
• Inga som helst referenser ska göras till den Internationella domstolen, till vilken Bush vägrade att ansluta USA.
• En total omsvängning av den internationella handeln, där Bolton menar att kraven för de fattiga staterna att få inträde i WTO (Världshandelsorganisationen) ska skärpas i stället för att förenklas och underlättas.

Och FN-toppmötet dominerades som vanligt av USA som bestämde dagordningen och en resolution antogs av 189 medlemsstater. Bara Kuba och Venezuela uttalade sig öppet mot FN-resolutionen. Resultatet är att Milleniemålen nu urvattnats och förvandlats till rekomendationer som ska lösas under en obestämd framtid. Även det gamla beslutet om 0,7 procent av BNP till bistånd har urholkats (i dagsläget ligger 0.25 % av BNP närmare sanningen när det gäller bistånd till u-länderna).

Som jag nämnt fanns också en opposition mot USA:s linje. Venezuelas president Chávez framförde den hårdaste kritiken mot den amerikanska imperialismen och den förlamning som FN drabbats av. Samtidigt presenterade han fyra punkter för en genomgående förändriing av FN som organisation:

1. En expansion av Säkerhetsrådet i dess permanenta såväl som ickepermanenta kategorier.
2. En nödvändig förbättring av FN:s arbetsmetoder för att öka insynen.
3. Ett avskaffande av vetorätten mot beslut tagna av Säkerhetsrådet.
4. Ett stärkande av Generalsekreterarens roll

Med andra ord "USA, Hands off UN"!

Medan Abrahamsson resonerar kring hur den svenska regeringen lagt sig i arbetet med Milleniemålen finns en överhängande risk för att allt fler konflikter runt om världen får en lösning som liknar den vi vittnar i Irak: Ett land bombas för att "demokratiseras" från en diktator som från början sattes dit av de nuvarande berfriarna.

Nej, USA står inte på de fattiga ländernas sida. USA står på de amerikanska företagens sida.

Ett fyrfaldigt Allah Akbar för Linderborg

Jag har så hemskt mycket att göra den här vecka, så bloggen har fått prioritet tyvärr. Men jag vill passa på att slå ett slag för Åsa Linderborgs artikel som kunde läsas på Aftonbladet.se under tisdagen.

Under rubriken "Hatar väst & pippar getter?" recenserar hon religionsvetaren Mattias Gardells nya bok "Bin Laden i våra hjärtan". Det mest intressanta är hennes reflektioner över fenomenet politisk islam, som hon beskriver som "föreställningar om hur ett alternativt samhälle ska kunna organiseras med stöd i de gamla urkunderna". Det som högern i väst, i takt med den expansiva amerikanska imperialismen, med avsikt förtränger från debatten och som vänstern i sin tur - speciellt den vänstertradition som just präglar Mellanöstern - har problem med är nämligen islams roll som motståndsideologi. Det var en progressiv kraft vid tiden för dess uppkomst och i det geopolitiska läge som idag präglar Mellanösterns mesta oroshärdar, nämligen Palestina och Irak, fyller islam det tomrum som skapats efter de vänsterorienterade befrielsefronterna som dominerade under 60- och 70-talen. Islam ger röst till de massor vilkas öde de själva inte längre kan styra med politiska medel. Eller, islam skapar den kampglöd som sedan länge kvävts under ockupation, våld och förtryck. Islam ger hopp om den öppning som det internationella samfundet vägrat och vägrar skänka.

Hur som helst, bra av Linderborg. Ett fyrfaldigt Allah Akbar för henne.

Blatte-alibi-produktion

Makan Afshinnejad

Året börjar närmar sig sitt slut och man måste konstatera att Folkpartiet och dess sk ungdomsförbund förtjänar ett pris för högsta produktivitet av blatte-alibin 2005.

Folkpartiets arbetsgrupp ledd av ärke-hus-niggern Rojas var först ute med att ge rasismen ett blatte-ansikte. Nyamko Sabuni, som ingick i arbetsgruppen, hajade alltför sent hur reaktionära och kontroversiella slutsatserna var och vägrade till slut delta i debatter (SVT Debatt 8 mars).

Även LUF har ett antal alibin för sin invandrarfientliga politik. Makan Afshinnejad, generalsekreterare (?) Liberala Studenter, har i dagarna filosofierat kring händelserna i Ronna där de boende tröttnade på den rasistiska poliskåren.

En undersökning som Folkpartiet presenterade, kallad ”utanförskapets karta 2005”, visar att stadsdelarna Rinkeby, Rosengård och Skärholmen ligger i den absoluta toppen av de mest brottsbelastade stadsdelarna. Antalet anmälda våldsbrott är dubbelt så högt som landet i stort. Antalet anmälda skadegörelsebrott har sedan 2002 ökat med 18 procent. Det är en skrämmande utveckling som dessa förorter visar upp.

En rad utsatta förorter, som Rinkeby, Skärholmen, Rosengård och Hammarkullen är i riskzonen för vad som kan likna upploppen vi bevittnade i Ronna. Låg sysselsättningsgrad, brist på förebilder i förorten och dåliga studieresultat är några exempel som bidragit till det växande utanförskapet. Landets utsatta områden har kommit att bli en tickande bomb i takt med ett otillräckligt ledarskap i Rosenbad.

Det Afshinnejad inte nämner är det dagliga helvete som invandrarungdomar möter. Byråkrater som finns i förorterna under arbetstid och som kl 16.00 sätter sig i sina bilar åker till innerstan eller etniskt svenska (läs segregerade) områden med hög medelinkomst. Eller för den delen en poliskår vars agerande mer och mer liknar den amerikanska Rodney King-metoden.

För ett bra tag sedan var jag på en hearing i Hammarkullen, där Masoud Kamali, utredare av regeringens maktutredningen, lyssnade på de boendes erfarenhet av diskriminering och rasism. Jag klistrar in några kommentarer från Hammarkulleborna:

Polisen har den här synen, att invandrarmän är brottslingar och invandrarkvinnor är det lite synd om. (Kvinna i Göteborg)

Jag har aldrig träffat en polis som behandlat mig schysst, och jag har aldrig träffat en invandrare som inte blivit illa behandlad av polisen. (Man iMalmö)

Det var en gång i stan en kvinna som påstod att vi försökte råna henne. Hon började skrika. Vi stod där och gjorde ingenting. Så kom det några personer dit och börja hota oss och sa ’jävla svartskallar’ och ’negrer, vad gör ni här’. Vi blev chockade och rädda och sa ingenting. Sedan var det en som ville slå oss så vi sprang i väg men de hann i kapp oss. De började slå och misshandla oss, en av dem bröt armen på en av oss. Samtidigt ringde de till polisen. Polisen kom dit och då sa de andra att de försökt varna den här kvinnan och därför stoppat oss. Så vi sa nej, så var det inte alls. Men de lyssnade inte på oss, de sket i det. Så sa polisen att vi skulle hänga med dem. Vi satt i häktet en dag för det och vi blev misshandlade. Vi försökte anmäla dem men dom sa att det inte hjälper. (Man i Göteborg)

Kontrollanterna ringer polisen som tar med sig ungdomarna, ber dem ta av sig byxor och skor, kontrollerar deras mobiltelefoner så de inte är stulna. Sen ber de dem sätta sig i bilen och så kör de någonstans och säger ’nu får du gå hem’. Det var en kille som var 17 år som de gjorde så med. (Kvinna i Göteborg)

(Utdrag ur Sverige inifrån - Röster om etnisk diskriminering)

Och det fortsätter. Nu kan Afshinnejad som har gjort sin tid i flyktingförläggningen och nu tittar ut genom fönstret mot Drottningtorget, säga vad han vill om "brist på förebilder" och "dåliga studieresultat". Sanningen är den , herr Afshinnejad, att den situation som uppstått i förorterna på intet sätt är ett resultat av de boende själva. Dåliga studieresultat lägger skulden på eleven. Brottsligheten lägger skulden på Mohammed från Somalia på samma sätt som invandrarna av Folkpartiet skuldbeläggs med fenomenet "bidragsfusk" (Läs för övrigt Esbatis kommentarer om detta).

Det man kan konstatera är att det pågår en systematisk nedbrytning av förorterna - en social och ekonomisk utarmning. Etableringen av allt fler privatskolor som stjäl kommunens skolpengar innebär i längden nedskärningar i den kommunala skolan (för övrigt ofta belägna i förorterna) och i längden självklart till dåliga studieresultat hos de brörda eleverna. Sitautionen är katastrofal nu men skulle bli ännu sämre med Alliansens skattesänkningar. Brottsligheten kommer bl a ur den arbetslöshet som blivit effekten av ett välfärdsslakt som skulle bli långt mer djuågående om Alliansen får säga sitt. Brotten föds ur den maktlöshet man känner när ens mamma och pappa har fått nobben på den 101 anställningsintervjun. Eller din lille bror som kommer hem efter ännu en dag av rasistiska glåpord i skolan eller trakasserier från polisen på väg hem från fritidsgården (om den inte är nedlagd). Världen skiljer sig något från Drottningatan och en mobilräkning som betalas av Folkpartiet Liberalerna.

Och då pratar du förebilder...Nja, tror inte det!

Agenda=Fox News

Bill O'Rielly?

Söndag kväll innebär som vanligt glass, chips och cola framför Sveriges i särklass mest reaktionära samhällsprogram, Agenda med programledaren Lars Adaktusson.

Parlamentsvalet i Tyskland var i fokus. Ett osäkert läge enligt tex SVT och DN. Ett dött lopp och ingen klar vinnare. Men inte för Lars Adaktusson som ihärdigt och med självsäkerhet som hos en livslevande vallokalsundersökning, gång på gång utropade Merkel och CDU till vinnare. Medan nyhetsredaktionen i samma TV-kanal pratar om en stand off, har Adaktusson bestämt sig för att CDU tagit hem segern. Det hela bekräftas av Carl Bildt Live från CDU:s valvaka.

Jag kommer att tänka på presidentvalen i USA år 2000 och 2004, där den ultrakonservativa nyhetskanalen Fox News var först ut med att utropa George W. Bush till vinnare. Under valet 2000 var Fox först ut med nyheten, långt innan rösterna var räknade och tätt efter följde de andra nyhetskanalern NBC, CBS, CNN och ABC (Washington Post). Fyra år senare skulle Fox News upprepa samma manöver gällande delstaten Ohio där man utropade Bush som vinnare. Efter sändningen tillkännagjorde Ken Blackwell, Ohio secretary of state, att det skulle behövas ytterligare 11 timmar innan valresultatet kunde säkerställas (Guardian Unlimited).

Adaktusson gör en Fox News. Inte så långsökt när hans samhällsmagasin mer och mer liknar O'Reillys fascistoida fars som också sänds av TV8.

Samtidigt som Adaktusson visar på sin opartiskhet som journalist, pratar diverse experter om absurda konstalationer av socialdemokrater och konservativa i en eventuell regeringskoalition. Konstalationer som verkar omöjliga på pappret men som i den tyska politiken snarare visar olika grader av samma nyliberala politik hos de etablerade partierna. Resultatet: försämring av ersättningssystem och skrotning av välfärd. En "Allians för Tyskland" som tydligt visar var Sverige kommer att vara på väg efter ett borgerlig seger i riksdagsvalet 2006.

Det som är riktigt intressant är hur det nya partiet Die Linke går frammåt i det östra delarna av Tyskland där den borgerliga politiken slått undan benen för människor. Portalen ARD ger en bra bild av valet. I öst har partiet, som en är en koalition mellan PDS och fd socialdemokrater till vänster om SPD, över 25% av rösterna jämfört med knappa fem procent i västra Tyskland. Samtidigt gör partiet ett bra val och går i helhet frammåt med över 4 %. Med tanke på att valdeltagandet är det lägsta under de senast 40 åren, gör det nya vänsterpartiet ett bra val (se översikt). Och förklaringen till framgångarna är förstås att partiet fjärmat sig från den gråa massa av etablerade partier som nu vill sitta tillsammans i absurda koalitioner och istället lyft upp typiska rättvisefrågor med fokus på försvar av återstoden av ett välfärdssamhälle. Man har kritiserat sänkta ersättningsnivåer för arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna samtidigt som man vill höja skatter för höginskomsttagare för att kunna finansiera en återuppguggnad av välfärdssystemet.

Vänsterpartiet här hemma börjar få en hel massa exempel på hur man kan föra en framgångsrik valkampanj och vilka frågor som man ska fokusera på. Det gäller att dra lärdomar och sätta stopp för borgerligeheten.

Back to the roots!

Silverrygg har talat!

Forssell framför badrumsspegeln

Läste häromdagenigenom silverryggen Johan Forssells blogg. Förutom att människan är djupt osympatisk med lika osmakliga kommentarer om omvärlden, så tar han också priset som den medvetet mest arrogante moderaten i dagens politiska Sverige.

Hans blogg liknar ingenting annat att pubertal pajkastning. Han har liksom inget att skriva om så han kommenterar Lars Leijonborgs hållning under partiledardebatter.

Men jag hittade något fasansfullt ändå. Forssell kommenterar nyheten om att Ung vänsters ordf Tove Fraurud valt att inte ställa upp till omval. I slutet av inlägget kan man läsa följande:

"Hmmm...genus eller patriarkat? En rätt knepig konfliktlinje, minst sagt. Känns lite som att välja mellan pest och kolera. Det är allt jäkligt skönt att vi slipper såna diskussioner i MUF. Här struntar vi ju fullständigt i både genus och patriarkat - det är individen som är grunden för vår politik! "

På något sätt att tror jag att hela den här "frihet"-grejen och "individen" har fått borgarna att tappa förståndet. Helt medvetet förstås. Till med den gamle silverryggen inser att att det finns ett patriarkat i flocken. Han inser att den strukturen är förutsättningen för hans överlevnad. Hans ställning som patriarkat är förutsättningen för att han aldrig får svälta och att han får para sig på beställning för att försäkra sig om sin avkomma. Han vet också förstås att så länge han håller alla andra konkurrenter på mattan så förblir han patriarkat (förklarar den hybris som Forssell och Malm drabbats av efter sina TV-framträdanden). Silverryggen är medveten om hierarkin och försvarar den därefter.

Forssell är också medveten om hierarkin, eller patriarkatets existens eller att det finns en könsmarktsordning eller att kvinnors utrymmes begränsas alltför ofta av mäns medvetna handlingar. Som MUF:s förbundsstyrelse med endast 2 tjejer utav 12 ledamöter. Han är medveten...och lika medveten om den sprängkraft det innebär att erkänna styrkan i människors kollektiva kamp mot orättvisor och för sina rättigheter. Han är medveten...och han är skraj.

För vilket ungdomsförbund kan med med 17 personer åka runt Sverige på en Skolstartsjippon och lura i svenska gymnasieungdomar att privatskolor i Norrmalm betyder "frihet" för "individen". Då hjälper inte ens spritdränkta kick-offs eller bling bling.

Silverrygg börjar få problem med flocken.