Holmertz artikel genererade replik på replik i GP, från föreningen Afrikas Horn, från Vänsterpartiet i Göteborg och religionsvetare vid Göteborgs universitet. Holmertz fick sedan utrymme att ge en slutreplik i samman tidning. Historien har sedan följts upp genom en personlig intervju med Holmertz i GP samt ledarstick i GP (under rubriken "Ingen bidrag till extremism") och ledarstick av SvD:s Sanna Rayman. Dock har ingen av journalisterna, reportrarna och ledarskribenterna lyckats presentera kärnan i bråket mellan Gun Holmertz och Afrikas Horn.
Det var först i programmet Studio Ett som det uppdagades att Holmertz debattartikel inte främst handlade om växande extremism i Hjällbo eller för den delen att påstådda extremister har Afrikas Horns lokaler som bas för sin verksamhet. En bit in i programmet framkommer det att hela affären handlar om grannosämja mellan Holmertz/Caritas och Afrikas Horn som delar på vissa lokaler på adressen Berggårdsgärdet 69 i Hjällbo. I programmet säger Holmertz bland annat,
"Det handlar om korridorer som alla måste passera. Det är det som gör att stämningen av rädsla har ökat. Man använder korridorerna som moské."
"I korridorerna breds det ut mattor. Och i dessa korridorer har man regelrätta bönstunder."
"Problemet människor tycker att det är obehagligt."Konflikten handlar kort och gott om tillgång till lokaler och om att Holmertz uppenbarligen hyser fördomar gentemot människor som utövar sin religion (läs islam) öppet. Jag kan personligen inte ta ställning till konflikten rörande disposition av lokalerna. Jag är varken medlem i Caritas eller Afrikas Horn och vistas därmed inte i lokalerna. Jag har däremot träffat företrädare för Afrikas Horn precis som många partikamrater genom åren besök Holmertz och Caritas i de angränsande lokalerna.
Under mitt besök hos Afrikas Horn pratade vi dels om innehållet och utformningen av föreningens verksamhet och dels om de problem som föreningens medlemmar upplever i Hjällbo. Afrikas Horn är en förening med nästan 300 medlemmar. Föreningen bedriver läxhjälp, barn- och ungdomsverksamhet, samt verksamhet för vuxna somalier - både kvinnor och män. Olika åldersgrupper och kön vistas i lokalen på olika tider. Barnen är på plats efter skolan för läxhjälp medan kvinnorna har verksamheter på helgerna. Männen vistas i lokalerna på kvällstid. Föreningen anordnar sommarläger och utflykter samt nyttjar en del andra lokaler i stadsdelen. Det är uppenbart att lokalerna på sammanlagt 65 kvadratmeter inte räcker till för den verksamhet som bedrivs av föreningen. Lokalerna är små och väldigt slitna. Föreningen har skrivit under ett rivningskontrakt, utfärdat av kommunala Göteborgs lokaler, vilket innebär att Afrikas Horn måste lämna sina lokaler under 2013. Idag för man en dialog med Göteborgs lokaler om möjligheten att hitta nya lokaler.
Förutom problemen med lokalerna, är den stora utmaningen för föreningen att stötta de somaliska skolbarnen och -ungdomarna. Det är den grupp som föreningen satsar mest på. Förutom fritidsverksamheter erbjuder föreningen läxhjälp efter skoltid. Men läxhjälpen räcker inte till. Det fattas lärare och man har svårt att nå barnen med lägst prestation. Den andra utmaningen är att lotsa de nyanlända landsmännen som anhöriginvandrar till Sverige, Göteborg och Hjällbo. Föreningen har ambitionen att under hösten ta fram ett eget introduktionsprogram för de nyanlända landsmännen. Även här är viljas större och starkare än vad föreningen mäktar med.
Den senaste månadens debatt om Afrikas Horn har bidragit till att många medlemmar har känt sig frustrerade över att inte synas och höras i debatten. De känner de är dömda på förhand. Som en av företrädarna uttryckte det,
"Vi måste bli bättre på att organisera oss och ta för oss."Det är ingen som förnekar att Hjällbo, i likhet med andra stadsdelar i Göteborgs förorter, är under ett hårt tryck. Åratal av nedskärningar har inneburit att stadsdelen tömts på det mesta som kännetecknar en fungerande stadsdel. Hjällbo är slitet, där finns ingen offentlig service och möjligheterna till fritidsaktiviteter för såväl barn som vuxna är få. Om inte föreningslivet stöttas, om grillen och fruktaffären stänger så är torget i Hjällbo i stort sett helt öde.
Vi i Vänsterpartiet har under ett års tid träffat olika organisationer och föreningar i Göteborgs förorter för att med deras hjälp identifiera problem och hinder i de boendes vardag. Arbetet resulterade i #ENADSTAD, ett handlingsprogram mot segregationen i Göteborg. Den utbredda segregationen i Göteborg har ett högt pris. Människor som inte släpps in i arbetsmarknaden, som nekas bostäder med bra standard och som utan grund utpekas som problem och avvikande av majoritetssamhället, drar sig undan. Det i sin tur skapar grogrund för extremism. Både högerextrema krafter och religiösa fundamentalister rekryterar i orättvisornas kölvatten. I detta sammanhang måste medierna vara mycket självkritiska. När ett debattprogram i en public service-kanal plockar upp en debattartikel om islamism i Hjällbo, krävs research. Finns det belägg för påståendet att Hjällbo präglas av ökande islamism? Vad är relationen mellan den som anklagar och de som anklagas? Samma kritik bör riktas mot GöteborgsPosten som till och med i sin granskande artikel, som tyvärr enbart kan läsas i dagens papperstidning (länk till GP+), inte lyckas gå till botten med varför Holmertz, ihärdigt men utan grund, anklagar föreningen Afrikas Horn. Den orättvisa bilden av Hjällbo blir inte bättre av att medierna inte tar sitt ansvar.
Slutligen, någon kanske tänker att det visst finns inslag av extremism i Hjällbo. Ja, det finns extremister i Sverige, i Göteborg och i Hjällbo. Extremismens orsaker ska bekämpas men att utmåla hela folkgrupper som islamister kan inte ses som ett särskilt klokt sätt att belysa ett problem som är högst marginell i Göteborg och i Hjällbo. Den hårda retoriken som riktats mot Hjällbo ger religiösa fundamentaliser ett tillfälle att, med hänvisning till samhällets och medias skildring av religiösa minoriteter, inta en offerroll som de inte förtjänar. Istället för att hänga ut somalierna i Hjällbo borde rasismen och segregationen blottläggas och bekämpas.