Lång inlärningsprocess

Standard procedure

Läste en artikel skriven av Eric Schmitt and Thom Shanker i New York Times. Den amerikanska ockupatiosmakten har deklarerat att inga irakiska fångar kommer att utlämnas till irakiska myndigheter förens irakierna kan leva upp till och uppfylla den amerikanska standarden. Generalen John D. Gardner säger i en telefonintervju:

"Bottom line, we will not pass on facilities or detainees until they meet the standards we define and that we are using today."

Detta har alltså skett på grund av nya avslöjanden av misshandel och tortyr i fänglser runt om i Irak. Irakiska poliser och fångvaktare verkar ha inlärningsproblem.

Fram till idag hålls mer än 14 ooo fångar (officiella siffror) i USA-kontrollerade fängelser - 110 procent av den verkliga kapaiciteten används. Med andra ord är fängelserna överfulla med människor som frihetsberövats i väntan på...ja det just det som är frågan idag. Amerikanska källor påstår att man håller fångarna tillsvidare i väntan på ett fungerande irakiskt rättsväsende. Exemplet Guantanamo ger förstås andra signaler. Det amerikanska rättsväsendet fungerar i alla fall - även om man kan säga annat om rättsäkerheten- men fångarna tycks inte släppas fria eller för den delen dömas för några brott.

Amerikanarna hävdar att man har påbörjat utbildning av irakisk fängelsepersonal för att genomföra en överlämning av befogenheter till den irakiska myndigheten. Kurser i hur man är en bra fångvaktare och senare att i verkligheten gå sida vid sida med amerikanska fångvaktare i irakiska fängleser. Med andra ord, att praktisera för att hålla rätt standard. Allteftersom detta fortsgår kommer irakier att ta över verksamheten.

En amerikansk militär säger:

"This will allow us to work continually with them to ensure all standards of humane treatment and quality of care are maintained. This process mirrors what we are doing for security transition across the country."

Nu vill jag påminnas att det uppdagades en tortyrskandal i Abu Gharaib-fängelset för inte så länge sedan. Amerikanska soldater behandlade irakiska fångar på vidriga sätt. Seymour Hirsch ger oss några bilder. Haj Ali Al-Qaysi ger oss "the full picture", som det brukar heta. Och den senaste tortyrskandalen ger oss en indikation på den cynism som präglar den amerikanska närvaron i Irak och hur medier väljer att förmedla "objektiva" nyheter till oss mediekonsumenter.

En amerikansk officer säger "This will allow us to work continually with them to ensure all standards of humane treatment and quality of care are maintained" och med dem orden är tortyrscenerna utspelade i Abu Ghraib bortsuddad från historien.

"Det var inte vi som torterade, det var irakierna själva!" kommer vi att höra om ett par år, eller kanske månader. Ska vi slå vad?

Periferi

Under rubriken "Politikerna ansvariga för fördomarna om invandrare" skriver Masoud Kamali och Magnus Dahlstedt om invandrares ställning i den svenska demokratin. De beskriver det svenska politiska livet som ett "reservat för en exklusiv, föreställd "svensk gemenskap". Påminner mig om Esbatis inlägg om det moderata samlingspartiet som verkar få en helsvensk riksdagsgrupp, fri från bråkiga, konstiga invandrare som man måste lära upp i demokratins olika regler. Kan ett parti som överhuvudtaget saknar svartskallar göra anspråk på att bryta utanförskap? Svaret är förstås nej.

Detta är viktigt. När drygt nio månader återstår till riksadagsvalet är det kritiskt att mobilisera mot Alliansens politik. Det är viktigt att dissekera och blottlägga den. Det som har förts fram av borgerligheten är en kombination av högerpopulistisk rapakalja och ett välpaketerat förslag på ett komplett, och cementerat systemskifte. Arbetsrätt, kollektivavtal och esrättsningssystemen ska bort. En polisstat ska formas. Som murbräcka används invandrare som grupp; invandrare som fuskar med bidrag, som befinner sig i en "bidragskultur", som är passiva arbetssökanden, och som är brottslingar pga av deras "kulturarv". Eftersom moderaterna tydligen saknar blattealibin, har folkpartiet ställt upp med Mauricio Rojas (jag har skrivit om det tidigare; här, här och här), som senast var ute i DN Debatt (se länken "kulturarv") och medvetet övertolkade och felciterade BRÅ:s rapport om invandrare och brottslighet.

I några rader omvandlade Rojas invandrare från misstänkta för brott till de facto brottslingar. Detta är målande för en rasism och pågående diskriminering som är så djupt rotad att Rojas är fullständigt blind för den. Om det är någon som tvekar kan jag hänvisa till champagne- och tårtfesten i Migrationsverkets lokaler, eller de moderata valarbetarna under valet 2002 (fallet som Janne Josefsson avslöjade med dold kamera), eller de faktum att invandrare faktikst riskerar att misstänkas för brott 2.5 ggr mer än infödda svenskar. "Kulturarv", persisk matta eller rasism?

Att högern inte kommer att byta taktik är uppenbart. Slaget om (läs mot) har bara börjat. Borgerligheten kommer att vara osmaklig under sin kampanj. Reinfeldt & Co kommer att ta fram alla kort. Tsunami-kortet kommer att vara passé, men invandrare som ingen vill ha finns det gott om.

Det är hög tid att vi med främmande "kulturarv" (även efter 10 års medborgarskap och en ren dialekt) börjar betraklta oss själva som politiska subjekt. Valrörelsen 2006 kommer att handla om kraftigt sänkta arbetslöshets- och sjukersättningar, om en hyresrätt i Bergjsön som omvandlas till en bostadsrätt och om att kratta löv för 5000 kr i månaden. Låter det bra?Varsågod, rösta på Rojas. Men om vi är beredda att ta kampen för att på allvar ta det som är vårt, nämligen våra rättigheter, så måste vi mobilisera oss mot borgerligheten. Valrörelsen 2006 är tillfälle vi inte får missa.

God Jul, Sverige!